PRENUMERERA NU
Skanör - Falsterbo

Utflykt, Fota, Lunch i Skanör - Falsterbo🐚

Pw i Höllviken.

Sydkusten; Malmö, Skanör - Falsterbo, alltid lika avkopplande att komma hit. Trevliga människor som säger "-hej" på promenaderna, trots att man inte känner varann. Husen, miljön, det är idyll i mina ögon!

Torsdag:
Rastlösheten kom i mig, bananpannkakor börjades stekas, mysfrulle när gänget kom ner vid 5:00. Fixa oss sedan tog bilen oss till Höllviken, Falsterbo-Skanör. Strosade omkring i Höllviken centrum, laddade bilen med el, sladden satt fast i bilen.. 30 minuter senare, MINST, läste jag mig till att; bilen ska låsas upp & inom 30 sekunder ska kabeln kopplas ur bilen😅 Sådant här händer ofta mig ska påpekas. HUR, skulle jag veta detta. Tankat el-bilar innan dessutom. Tålamod, JA DET HADE VI ALLA 3. Även Filippa💗

En bild kan säga mer än 1000 ord!

Trion gjorde något varje dag, fullt ös som vi alltid har det. Vila, mysa, fina Pw:s vid havet, duscha för mysa i soffan efter middag. En småbarnsmamma & jag som vakna 4:14/4:3, kramades kudden redan 21/21:30 sen vakna JAG innan S & F 😅 Vakna av sig själv och inget alarm, det är sovmorgon för mig. När Andreas kom blev det senare kvällar, film, då vaknade jag 7:30. SOVMORGON 😎

Fredag:
Andreas kom på fredag efter lunch till villan i Höllviken. Vi knäppte & filmad elite på stranden. Minnen att se tillbaka på är vi bra på. Filma & fota, LOVE IT! Vi käkade lunch på Skanörs havsbad, Badhytten. Jag bestämde för att åka runt i Falsterbo & kolla på villor, de mysiga gatorna & var jag ska bo där om några år. Hehe.

Lördag:
Pw i solsked och 20 grader, kollar jag instagram och ser alla med jackor, frysandes hemma i regnet. Motvillig packar jag mina grejer, nästa stopp - Lidköping. Med nya fina minnen och energi boostad, sprudlade jag av energi. Det var just detta jag behövde.
Energi är en av de många sakerna jag får av dessa 3 personer. Lycka, skratt och galna saker sker som, hmm, BARA SKER MIG ELLER OSS 😅 Jag lovar Blondinerna, Andy & Filippa tillsammans, du kommer få höra mer om denna berättelse! Skratt, skratt & mera skratt!

Vi träffas 2 ggr per år, ALLDELES för lite.. MEN en äkta vän i vått och torrt. När vi ses är de som vi setts varje dag, fast det gått typ 7 månader.. MEN, min trip (Sara, Filippa & Andreas) var GRYM!

Tillsammans är vi starka!
Kram Tilda💗

Semester & Road Trip

Sjukskriven, har man verkligen semester då?

Semester & Road Trip, JA självklart har man semester oavsett om du Jobbar, pluggar, sjukskriven eller vad du än är😃 Att ta break från sin vardag behöver vi alla. Göra just det DU får energi av och gillar att göra. Jag valde att åka just v.35 då jobbiga dagar på Sahlgrenska v.36 med undersökningar var runt hörnet.

SOLGLASÖGON CHIMI

Lidköping till Västkusten sen Sydkusten😃

HEJ PÅ DIG! Semester veckan tog jag v 35. Road trip och det som ger mig SÅ mycket, fick bestämma vad/vart semestern gick. Det var enkelt!

Tisdag: Packat och klart åker bilen till Göteborg/ Kungsbacka. 4 väskor endast för besluts ångest av kläder, skor, väskor, smycken du kanske känner igen dig.💁🏼‍♀️
Kom ganska sent så det blev tjöt, mat, mys och sen sova.

SOLGLASÖGON LOUIS VUITTON

Onsdag: Hade visst satt klockan på 4:15 klockan, tanken var 05:15, OPPS! Blev lite fel när jag tänkte.🙈 Blondin = JA, men det kvällar & hjärntrötthet = Det sker knasiga saker, ofta😅

Tidigt åkte jag ner till Malmö för jag ville bara fram till de jag älskar och saknat.
10:00, PLING PLONG! SARA som mamma med FILIPPA hängandes på höften.🧡 LYCKA! ÄNTLIGEN får jag träffa den bestämda, söta ongen jag saknade redan när du var i din mammas magen. "Tänk om jag kunde göra detta varje dag", är min första tanke. bara gå över och plinga på.

Att bara parkera, plinga på dörren hos människorna jag saknat mest är det alltid lika dant. SMS:ar mami och dad; " Nu är jag framme😃!" De känner min lycka genom mitt sms!

Semester & Road Trip 4

Jag känner mig hemma typ överallt, Göteborg speciellt.
Malmö är dock ännu mer hemma. Träffar min bästa vän med familj, känns som vi setts varje dag sen sist. Prata ikapp, OHNEJ, behövs inte. Det kommer fram naturligt under våra konstanta samtal.
Vi kör fullt ös sen är vi tysta och gör vad vi vill, Saras Andreas är givetvis med i teamet! Tillsammans är vi en familj.🧡🌼

Bästa sättet att ladda energi;
Träffa de man saknar & som ger energi i MÄNGDER. Road Trip som jag älskar in i minsta detalj. Det är något med Att köra bil (som jag älskar), stanna till där man känner för det och bara åka och se vart man hamnar. Planering, EH, det behövs inte!

All min tid och energi har varit på mina saknade vänner och aktiviteter. SÅ dåligt av mig att inte jag uppdaterat er. MEN, vart tog tiden, dagarna, veckan vägen?! Juste, tiden går fort när man har kul 🥰

Fortsättning följer imorgon. Tillsvidare kolla in HÄR

Puss & Kram Tilda! Tillsammans är vi starka!

CT röntgen huvud

Värk, Röntgen & Blodproppar

Tog tag i telefonen. ”- Ska jag ringa mamma sen ambulansen? Nej Matilda! DU MÅSTE klara av CT röntgen huvud, imorgon."
Tanken gick på repeat i huvudet. La ifrån mig telefonen, kämpade på för att klara mig hemma. Natten blev lång...

Max 3 timmars sömn, titt som tätt vaknade jag av knivar som högg i nacke och rygg. Snabbt upp med kräkpåsen. "JAG KLARAR MIG HEMMA..!", sa jag högt för mig själv om & om igen. ENVIS...

JAG FÖRSTÅR VARFÖR MÅNGA INTE FÖRSTÅR HUR ILLA MITT TILLSTÅND ÄR. JAG SITTER/ LIGGER INTE BARA HEMMA. JAG GÖR SAKER SÅFORT ENERGI KOMMER! TAR VARA PÅ VARJE MINUT! DET GÖR ATT JAG SER "FRISK/BRA UT". VARFÖR SKA DET STRAFFA MIG?
JAG TAR JU BARA VARA PÅ LIVET !

När är det nog?

2 Juni gjordes en MR röntgen på Skövdes sjukhus, KSS. Extern granskning på röntgensvaren gjordes där, även på Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg. Jag begärde detta av erfarenhet, fler ögon som granskar röntgenbilderna är till allas fördel. Svårt fall som jag är, kan det inopererade Titanet/ materialet påverka bilderna och dem blir svår tolkade.

Defekterna som syns på bilderna kan vara; nya proppar eller defekt på titanet. Svaret jag får är "Vi kan inte tyda bilderna särskilt bra då Titanet stör. Därför behövs fler röntgen behövs".
Syftet med röntgen var att kolla existerande blodproppar, även om det bildas nya.

Ct röntgen huvud. Matilda Nordling på bild. Foto: Martin Herma

FOTO: MARTIN HERMA

Det blir inte alltid som planerat

Fredags var tanken att göra, CT röntgen huvud. Tyvärr blev det - Inställd röntgen. 2 läkare, 1 stafettläkare samt 1 ordinarie läkare gjorde varsina bedömningar. Var det optimalt att röntga mig? En hård brits är en utlösande kramp-faktor. Förmodligen pga blodproppen i bad vid ryggmärgen/bakhuvudet Givetvis sa jag detta direkt när jag kom till personalen.
Stafettläkaren som kom först = "-Vad är problemet, gör röntgen. Tryck på larmet om hon krampar!"
Ordinarie läkaren = "-Boka om tiden och den görs under narkos i Sköve, Kss, då det är för hög risk att ta".

Jag blev fundersam hur 2 läkare, på samma avdelning med kort mellanrum, kan göra så olika bedömningar. Skillnaden var, ordinarie läkaren satte sig in i min historia, detta gjorde ej stafettläkaren. Kvinnan/ kvinnorna i receptionen på röntgen (de i anmälningsluckan) snäste till "-DET ÄR INGA LÄKARE MED VID UNDERSÖKNINGARNA!!!" .
Innan dörren gick igen, gick jag in igen. EN enkel fråga, och jag blev bemött SÅ ILLA.

Jag frågar varför jag blev så illa bemött, har jag gjort något fel, frågar jag. Jag får ett svar av ena kvinnan att hon var stressad. Det är okej sa jag. Den andra kvinnan SLÄNGDE, bokstavligen talat, dörren 30 cm från mitt ansiktet.

Detta förstörde INTE min Fredag! 😌

1-2 September läggs jag in på Sahlgrenska för undersökningar några dagar. Håll tummar & tår att detta leder någon vart. Även att det sker något inom SNAR framtid.

HÄR - är mina tidigare inlägg under rubriken "Arkiv"

PRENUMERERA gärna så hålls du uppdaterad🥰

Matildanordling och hennes vän Towe tar ett kvällsdopp.

Lev livet som du vill, inte som andra säger du bör leva!😃

Mardröm, del 2

Jag vaknar, inser denna röra är inte en mardröm.

Jag klarade mig denna gången från allvarliga skador. Mardröm, på mardröm sker - Därför, ser jag på saken att jag har ofta, tur i oturen. Vilket jag har haft många gånger genom åren. Det enda jag tänker på är att jag är här idag.
Jag är glad, positiv och älskar livet. Ofta krävs det motgångar för att vara tacksam över det lilla. Jag har så mycket planer för min framtid. Jag är alltid dålig, MEN idag är jag okej. Ingen värk som gör mig sängliggandes.

Jag kan få ett hål i magen, tryck över bröstet, inte ångestkänslor jag är orolig. Orolig hur länge kommer jag ha maximal otur?

Mardröm del 2

Jag är 28 år, myndig och vuxen, trots det har jag hjälp av familj/ närstående. Överlag inom vården tas jag inte på allvar, vuxen/myndig spelar ingen roll. Tur nog har jag min familj och personer i mitt liv som hjälper mig, när jag ligger på sjukhus eller i vardagen. Det finns en person som gör absolut mer än mycket för mig, personen som blivit familj. Med flera år av erfarenhet inom vården har hen fullmakt för mig, då jag inte kan tala för mig själv eller blir tagen på allvar. Att det måste gå såhär långt är obeskrivligt. Jag är tacksam för vi har den vård vi har i Sverige. Men allvarligt, som nackskadad hamnar man mellan stolarna, pga okunskap.

Jag tänker ofta på alla stackare som inte har detta fotbollslag runt sig som jag har. År 2020, måste anhöriga till mig ringa och ligga på, förklara hur illa det är, vad jag gått igenom. Operationen jag gjort är stor! Den måste tas på allvar, särskilt vid olyckan då jag halkade och landade mitt på de opererade området! Vilket redan står i journalerna, då allt som är gjort utomlands finns i de Svenska journalerna.

Jag kom in med ambulans 23/7, jag behövde ingen MR-röntgen sa läkaren. Veckan efter jag kom, lämnade sjukhuset frivilligt. Läkaren skulle skicka mig till ett Korttidsboende. Det finns inga fel. (Mer om detta i ett kommande inlägg). Skulle jag åka de 50 km till Lidköping med sjuktransport, kände jag personligen att jag lika gärna kunde åka hem.

Sverige Vakna! Jag har gjort bland de största nackoperationer/ nackoperation i världen. Samma dag allt hände 23/7, då trauma team, då jag vart sövd mm, får jag höra; "Hon får väl stanna 1 natt, sådan här kan hon inte åka hem och bo själv". Som tur hade jag för ont för att säga något. Fattar de inte vad som just hänt?! Operationer, blodproppar, ALLT.

La mig på min hunds mage, tåtarna sprutade. Han slickade mina tårar, sen blev han orolig. Jag pussade på hans nos, han sänkte öronen. Han var orolig och osäker. Han läser av mig bättre än någon annan! Vi tar en promenad runt kvarteret, (jag vet du tycker det var dumt.) Men han gick efter mig, drog inte bara var bredvid mig. Jag med kryckorna och min bästa vän som förstod att "jag måste sköta mig". 2 veckor inne i soffan och min bebis hemma, satt vi ute länge!

Mardröm del 2. Matilda sitter med datorn i en fåtölj på privatsjukhus i Barcelona. Droppställningen är bredvid henne.Nackkrage är runt nacken. Hon ler trots allt! Matilda Nordling.

I Sverige är jag ett problem. De var för komplicerat att operera mig här, så det blev Barcelona. Man kunde inte hjälpa mig då kunskapen inte finns än idag eller fanns 2018 då jag låg i dödsbädden. Varför jag inte tas på allvar än idag eller om vården inte förstår allvaret. Jag vet inte. Många år i vården, många besök på akuten, lång tid som ett "besvär", tröttnar vården på mig. Frustration av maktlöshet eller att det är psykosomatiskt när de inte vet är det vanligaste man får höra. Ni som är i samma sits, ni vet.

"-Hur kan du vara så glad och leva i denna mardröm?"
En fråga jag får varje vecka minst 1 gång. Svaret är enkelt. Jag vet att på 14 år har jag kämpat/ kämpar varje dag. Aldrig levt "tonårslivet" som många tycker hag missat. Men jag är som en kameleont, jag anpassar mig och gillar läget. Gör det bästa av situationen och är envis sedan barnsben. Jag vet vart jag ska, har ett psyke som klarar motstånd pga alla motstånd jag haft och har. Successivt har jag blivit starkare och starkare. Med kvittot i hand, trots en lång väg kvar. Löser ALLT sig ALLTID! Vägen må vara krokig till mållinjen, men utan olyckan hade jag inte haft det jag har idag.

Tidigare inlägg - Kolla in i Arkivet
Vill du veta mer om Mig - Kolla in Här

Mardröm del 2. Matilda Nordling, modell för David Saavedra. Fotar på Amundön utanför Göteborg.

FOTO: DAVID SAAVEDRA

Jag ler men tårarna är som en klump i halsen. Ler samtidigt som jag gråter. Tanken att denna olycka kunde dödat mig kan inte ältas. Jag säger högt till mig själv, "-Tilda du kunde dött!". Men det gjorde jag inte! Så nya tag, ny dag och hopp på mer tur.

Säger jag bara; TILLSAMMANS ÄR VI STARKA!

Mardröm - Del 1

Jag har en mardröm. "-Matilda vakna tänker jag". Nyper mig i armen, det gör ont. Det är ingen mardröm och det som INTE fick hända, har hänt.

Hej på er! 🥰 Jag har en tuff tid, framförallt haft extremt jobbiga/ tuffa veckor bakom mig. Mardröm Del 1, delar jag med er, vad som hänt. Detta är del 1. Del 2 kommer imorgon. Detta är en kort/ finare version vad som hänt. Jag är rädd att skriva exakt vad som hänt, då jag fortfarande behöver och är under vård.
Mardröm del 1. Matilda Nordling på bild, tittar in i kameran. Naturlig, inget smink. Bara sig själv. Matilda Nordling blogg och hemsida. www.matildanordling.se

Mardröm Del 1

Lika fort det tar att blinka, lika fort kan en olycka ske. Som halka på morgonpromenaden i grässluttningen påväg ner för att känna hur varmt vattnet var. På vägen ner till vattnet, halkade jag pga daggen som låg kvar på gräset. Jag såg mina fötter mot himlen. Mardröm. I fallet landade jag rakt på bröstryggen. Jag hörde en smäll. Det lät från den opererade bröstryggen. Det hugger som miljarder knivar. FAAAN! Ordentlig SMÄLL! Huvudet/ nacken, studsade 2 gånger i gräset.

Försökte komma upp. En halvmeter upp sker det igen. Foten gled ifrån mig när jag pressade för att komma upp. Denna gång, landar jag hårt på ländryggen. PANG i nacken! FAAAN! Jag rullar över på vänster sida (Höger sida vid lungan är 2 revben tagna, de sitter nu i nacken/ bröstryggen. Jag tappar därmed andan om jag lägger mig på höger sida. Instinkten kom in direkt, vänster och upp.)

Jag gick hem ca 1 km. Borde inte rest mig. Jag kunde fått hjärnblödning av de två hårda smällarna jag just fått mot bakhuvudet! Tack mina änglar på axlarna att inget brast i huvudet! (Av allt blodförtunnande jag äter. Är det såå farligt. Hjärnblödning mm sker lätt..

Mardröm. Matilda Liggandes i säng i korridoren ihop med sin mamma. Väntar på ronden. Matilda Nordling har ont. Covid-19 gör att mamma Annika får vara med utanför avdelningen på KSS.

Olyckor sker, som tur vet man inget innan. Det som inte får hända mig, hände. Det känns som en mardröm. Allt gick snabbare än en blinkning. Man brukar vakna av mardrömmar, men jag vaknar inte. Det var ju ingen mardröm.. "Vad händer nu, är det ruta 1, från början igen efter detta? Operera om eller vad?!"

Ambulans, Trauma team & Röntgen

Värken är enorm, kräks längst vägen hem genom stan. Folk tittar... Jag gråter hysteriskt av; chock, värk men de korta men känns långa 1 km hem, ett MARATON är nog ordet. Jag tänker nu efteråt, INGEN - stannade och frågade hur jag mådde eller ens sa ett ord. De som gick eller körde förbi bara kollade.

Innanför dörren hemma ringer jag syrran. Tänker på min hund, bästa vän, mitt allt Scott. Innan tanken på att ringa 112, är det han jag tänkte på, endast för jag insåg; "- Jag behöver lägga mig så bäst någon tar honom idag så jag slipper gå upp och ut". Mamma ringer jag näst. Hon är TYDLIG att jag måste fort in till sjukhuset. Sist men inte minst ringer jag 112. Jag gråter, försöker sansa mig. Förklarar allt, kvinnan på larmcentralen säger; "- Det kan ta ett tag. Du är inte prio 1 eftersom det är en gammal skada. Ring igen om de inte kommit på 20 minuter".

Ligger i min säng, vänder, vrider mig i värk. JAG VILL UR MIN KROPP! Mamma kommer först, PUUH skönt. Hon får ringa 112 igen så de kommer, NUUU! Efter ca 40 minuter kommer de in. (Bilen jag åkt med mer än taxi på 14 år, chaufförerna som kört mig vissa mer än 20 gånger.) Ambulansen och ambulanspersonalen. Vad hade jag och min familj gjort utan er.♥️

Mamma som alltid är med, säger att hon aldrig sett mig lida och ha så ont som efter detta fall. Jag säger personligen; INTE ENS efter min stora nackoperation, kändes det såhär illa. Denna värk var och är ny, intensivare...!

Mardröm, ambulansen står och väntar på Matilda Nordling.

Magkänslan är inte bra. Allt snurrar "Tänk om..". Att något gått sönder får bara inte ske. Jag tänker mycket men samtidigt är det blankt. OM och OM igen, säger jag i ambulansen "Jag vill till Barcelona".

På sjukhuset i Barcelona, hos läkarna som opererat mig, de som vet ALLT om mig. Där alla röntgen finns (som inte finns i Sverige) som jag vet jag behöver efter detta fall! Barcelona, där min trygghet finns. De räddade mitt liv, de läkarteam som aldrig tvekat på mig. Än idag hör jag i Sverige av läkare och sköterskor "Jaa, det är ju psykiska kramper, psykisk smärta och psykisk rädsla".

Mardröm del 1. Bild på Matildas nacke och bröstrygg som är delen hon landade på.

För att vara exakt vilka områden jag landade på i nacke/bröstrygg, är dem du ser här. De 2 ärren är dränage kopplat till området revbenen togs från.

Ambulansen kommer, de kör mig till KSS, sjukhuset i Skövde. Färden i ambulansen går inte bra, ambulansvårdaren söver mig lätt som jag brukar bli. Denna gång mindre än vanligt, ifall hjärnblödning eller liknande tillkommit.
Trauma teamet, tar emot mig. De springer in med mig i ett rum fyllt av 3 olika läkare samt sköterskor. De klipper upp mina kläder. (Ligger där och tänker på att detta är hmm, ca 5:e gången ett trauma team måste ta hand om mig och min kropp).
Röntgas, jag skickas till slät-röntgen efter de klämt lite lätt på mig och "undersökt mig". Röntgen visar inget, bäckenet röntgas på fredagen (dagen efter), hör jag dem säga. De exakta orden är: "Nu är allt gjort från vår sida så ring ortopeden så får hon stanna där i alla fall inatt". Jag frågar varför de inte gör den viktiga MR-röntgen?! Inget svar...

Mardröm - Matilda ligger i sjukhussängen med stelkrage på och gråter mitt i natten då värken är så hemsk. "Krypa ur mitt egna skin" är förklaringen hur illa värken är.

Trygghet: är allt i dessa situationer. Jag ligger i en ambulans maktlös. Ingen med mig pga Covid-19. Jag åker och alltid åkt själv i ambulansen. Mamma eller pappa tar alltid bilen så de kommer hem. Denna gången känner är ovanlig i ambulansen. Jag känner mig trygg.

Kvinnan har kört mig ca 15 ggr förut. Hon har inte kört mig på ett tag, därför vill hon veta hur de gjort färden möjlig till sjukhuset det senaste. 50 km är det till KSS/ sjukhuset i Skövde. Jag berättar så hon börjar med att smärt-lindra mig i sängen, för att möjliggöra att bära ner mig de 4 trappor från 2:a våningen, ner till ambulansen. Kvinnan/ ambulanssköterskan, lyssnar på mig, vilket är mycket ovanligt.

Smärtlindringen hjälper korta korta stunder, de får stanna ofta. Ambulansfärden går, men det är inte mänskligt att ligga med dessa smärtor. Jag sövs därför lätt, inte lika djupt som vanligt. Varför? Ifall jag har någon typ av blödning i hjärnan, måste hon ha kontakt med mig, vi pratar lite hela tiden. Mardrömmarna av denna medicin, är hemsk. Men vad är det mot värken, INGET!

Känslan att inte veta hur jag kommer bli bemött på akuten och vad som väntar på sjukhuset, är en HEMSK känsla. Traumatiska händelser genom åren med läkare, sköterskor och massa annat! Särskilt på KSS i Skövde, dit jag var påväg... Jag vill bara veta, är nacken trasig eller ej. Vad är planen. Goda eller dåliga nyheter, ta reda på det bara! Jag klarar ta båda beskeden, jag är van vid det här...

Mardröm. Matilda Nordling med nackkrage i sjukhussäng på KSS i Skövde.

Jag är tuff, men jag är också mycket ensam. Jag har inte valt det här livet, olyckan valde det åt mig. Jag har drömmar och mål. Jag ger aldrig upp dem. Men vänner skaffar familj, pojkvänner, reser, you name it. Jag kan det med, men det är alltid intyg, mediciner, risker för mig med blodproppar osv. Ensamheten är hemsk. Mormor jag förstår vad du menar i alla år nu♥️ Tur du har alla i himlen men framförallt, morfar.

Jag har blivit dissad av killar jag dejtat, just för jag har en nackskada. Jag vet inte NÄR jag blir återställd så gott som går. NÄR jag kan skaffa barn, OM jag kan. Men VEM vet alla svar på dessa frågor. INGEN! När detta kommer upp, då bryter starka Tilda ihop. Jag tycker det kan räcka... Mitt hjärta värker av tanken på allt detta... Jag är inte värd att höra sådana saker. Det gör ont, sårar och jag blir liten och tyst. Ett tag. Sen blir jag förbannad. Det är min drivkraft. Pannben o att få gnistan av något som inte är okej.

Men hur mycket ska en liten 50 kg tjej på 28 år orka? Vart går gränsen att oavsett COVID-19 måste JAG prioriteras NU! Efter 14 år, är jag värd det!

Mamma och Syrran lämnade detta till mig. Finaste vännen Sara skickade med det hon vet jag älskar, KAKOR & ALLT det andra! ❤️ Tack alla fina i min närhet.

Tacka att DU tog dig tiden att läsa varför jag inte orkat skriva detta förrän nu. Rad för rad har jag skrivit sedan hemkomsten.

Mer om mig - hittar ni HÄR
Fler inlägg - hittar ni HÄR

Glöm inte prenumerera genom trycka på ”prenumerera”, skriv in din Mail - så får du inläggen direkt i mailen och blir uppdaterad när de kommer nytt inlägg😊♥️

Ambulans till Trauma team

Hej sköningar! 😃

Jag skriver sedan några dagar tillbaka på ett inlägg till ER vad som hänt. Jag skriver på det när ork finns, så jag hoppas det är klart till kvällen. Jag har vart med om en olycka. Den olycka som inte får/ fick hända. Från promenad i solen till att livet kan vända på micro sekunder. Innebörden var - Ambulans till trauma team.

Smärtan tog över min kropp så söva mig lätt (ifall jag hade hjärnblödningar eller liknande, var jag tvungen att kunna blinka på frågor om jag kände si o så). Narkosen var enda lösningen. Smärtan att åka bil där gupp finns i vägen, järnvägar, minsta lilla gör ondare än ord kan beskriva. För att klara åka de 50 km till sjukhuset, var detta enda lösningen

Under dagar på sjukhuset, liggandes i en säng med min stelkrage, talade jag in dagbok. Allt för att komma ihåg det hjärnan sorterar bort för att överleva. Får höra, läser om mig ibland och säger högt för mig själv "- JUSTE, det har ju hänt..!"
Jag vill bara uppdatera er att nästa inlägg är djupt, många tårar bakom och energi. Är energilös pga värk så skriver när jag orkar lite då och då.

Ambulans till Trauma team. MAtilda Nordling ågr på en äng på Kinnekulle utanför Lidköping.

FOTO: Daniel Johansson

Idag tycker jag vi njuter av det fina vädret (som jag hoppas du har som är där du är), eller det du vill njuta av! Lidköping lyser av leenden och solsken! 😃 Nu laddar vi våra batterier, tar denna dag och gör den till den bästa! Personligen släpper jag alla "bör göra saker" idag, gör exakt det jag känner för istället. ☀️
KRAM TILDA 💛

JAG ÄR EN KÄMPE OCH KOMMER ALDRIG GE UPP MINA MÅL, MIN RESA.

TILLSAMMANS ÄR VI STARKA!

Det blev förmycket - Tillbaka i rutiner

Saknade fina vänner!
Måndag - Ny vecka och jag är tillbaka!

Det blev förmycket - Tillbaka i rutiner 7

FOTO: Martin Herma

Det har varit ca 2,5 månad där mycket har hänt i mitt liv. Positiva men Sååå mycket negativt. Jag har brutit ihop 1 gång under denna tid, just den dagen kunde inget mer gå åt skogen. Oturen har slagit mig hårt, just den dagen var det en knock out. MEN, jag kan inte lägga mig ner och låta allt negativt, oturen ta över mitt liv. Jag måste stå rakryggad och stark för att orka lägga färdigt livspusslet med min hälsa. Göra allt jag kan för att få livet fungera. I den graden jag klarar av och har möjlighet till.

Det blev förmycket - Tillbaka i rutiner 8

FOTO: Martin Herma

Ta hand om dig och varandra. Uppdatering kommer imorgon om det roliga jag har framför mig! 😀

En dag i mitt liv

Hej Goding!

Fredag erbjöd lite av varje, ja jämför med en berg- och dalbana. Såhär kan en dag i mitt liv se ut. Lite av allt vill säga.

En dag i mitt liv. Den startade super och sen.. Rehab träning

Började dagen på gymmet, som jag saknat de! När Corona kom rehabtränade jag hemma. Hoppade över 1 gång sen blev det bara promenader. Lärde mig en läxa eftersom jag nu börjar om från, ruta 1. Muskler jag tränade upp i Barcelona efter den stora nackoperationen, finns inte kvar. Nackhållningen = Framåtlutad. Går och pressar huvudet bakåt och spänner magen konstant. Viker mig framåt från höften, inte kompensera och göra fel. Det är de slut på!

En dag i mitt liv. Glömde handduk så blev papper att torka mig med. haha

Jag stod i duschen på gymmet och inser att jag glömt något som vanligt. Denna gången handduk. Detta slank ur mig när en i familjen ringde. Är det sådant här man inte ska säga? hehe. -"Tilda, hur kan du lyckas med allt?!" Sen en suck sen skrattade vi i kör. Hjärntrötthet har jag, MEN, jag glömmer saker överallt, jämt. Så jag erkänner, det är en del av mig. Lite forcerad sådär.

En dag i mitt liv.

Klarade första rehab passet (torr trots ingen handduk). Fylla på AC vätska var näst på tur. På tal om tur, visst är de skönt med en bra start på dagen. För mig är detta ett -WOW!

En dag i mitt liv. Scott är alltid med mig. Bilverkstaden som på Toaletten där. Opps

Såhär känner vi oss båda, varma med ingen AC i bilen. I väntan på att bilen skulle bli klar, laddade jag mentalt upp för läkarbesök 13:30. (OBS! Vi väntade inte på toa hela tiden🙈 )

Ac "behållaren" hade ett stort hål i sig så kostnaden att byta, slutsats NEJ. Såå med blodproppar, värme blir de fler bad vid NÄÄS fabriker på vägen till Göteborg. 🤣

Veckor sedan, stannade jag och tog ett dopp vid NÄÄS fabriker. Jaaa, jag var ju varm. Handduk, återigen fanns ingen. Tog min hunds som låg "hyfsat" nytvättad i buren. Blöt hund och hårig kropp var resultatet. Puuh!

Läkarbesöket gick bra. På tisdag ska jag tillbaka med prover. Mag & tarm- enheten ska utreda min mage.

En dag i mitt liv - Matilda Nordling blogg

Sittandes i soffan en fredagkväll och efter en dag som denna, blev jag rastlös. Skickade sms till Evelina som i samma sekund skickade till mig på Snap. Tankeöverföring. Vi satte oss på en uteservering, delade på en våffla och bara prata, eller nej skratta konstant.

En dag i mitt liv - Berg- och dalbanans dag
Vad händer

Hello Babes! Hoppas du haft en bra helg 😃

Mamma & jag avslutade fredagen på stranden med picknick. SIS från en annan miss, Hanna var också där med sin mor och son.

Lördag

En dag som gav mycket av det goda. Jag, min vän Fabbi och hennes vän med dotter åker och plockar jordgubbar. Så kul att få göra detta tillsammans. Vi är från 3 olika länder/kulturer och kan därmed ge varandra så mycket.
Jordgubbsplockning var deras första gång. Efter mer än 10 år i Sverige, VAD HÄNDER! Nästa gång visar de mig något som blir min första gång. Detta älskar jag, nya vänner och hitta nya saker från andra kulturer. SUCCÉ!

Fler bilder från min helg.
FILT - ADAMSBRO

Söndag

Trots mycket värk och ingen ork (mina blodproppar gör mig riktigt dålig i värmen), har den varit bra. 🙂 Jag avslutade dagen med mat hos mamma, hem för att tvätta och mys på balkongen.

Kommentera gärna nedan; Vad var de bästa/sämsta från din helg? Vad händer en helg med strålande sol, regn och åska?☺️

Klicka in och läs fler inlägg här i ARKIV

Du har alltid ett val

Hejsan Svejsan Finisar!

"Pest eller kolera" uttryckts ofta. DU, tolkar de hur du vill. MIN, korta tolkning är att du har alltid ett val. Mina val är oftast att gå på magkänslan.

Jag och de flesta vet hur det är att inte ha kontroll. Känslan kan vara underbar till hemsk. Kontroll kan man få och tappa på mikrosekunder. Men du har alltid ett val.

Du har alltid ett val. Matilda Nordling blogg

FOTO: DAVID SAAVEDRA

Du har alltid ett val

Jag har gjort fler bra än dåliga val och beslut på 28 år, annars hade jag ju inte suttit här levande idag. Varje steg du eller jag tar, leder oss någonstans. Med 100 stenar på axlarna, orkar jag inte gå ett steg. OM det inte vore för JAG lever Nu och dör sen. Mitt val för att klara mig genom 14 år som nackskadad. Med facit i hand har det lett mig mer än långt!

JAG och DU alltid ett val hur vi vill leva. Framförallt, hur livet ska levas .

Min ihop-pusslade kropp är ännu inte är hel. Det tär på mig/min kropp, mer än vad som syns utåt. Jag tar inte kort under krampanfall eller kräks av värk. DEN delen är ett inlägg för er nack, hjärn, rygg-skadade som ska veta att ni är inte ensamma. ❤️

Du har alltid ett val. Matilda Nordling står i Versace solglasögon (från Synsams flaggskeppsbutik i Göteborg), på en gata vid Botaniska trädgården i Göteborg. Ljus beige/rosa kostym från Zara. FASHION!

Jag har ännu inte fått svar från MR-röntgen på hjärna, nacke och rygg som gjordes för ca 3 veckor sedan.. Ett samtal angående att de ser skuggor har jag fått. Jag väljer att tänka att det är blodpropparna och är det förändringar, är nya proppar.

Fler inlägg hittar du i - ARKIV
Mer om mig hittar du - HÄR

Du har alltid ett val. Matilda Nordling blogg

Tillsammans är vi starka!

Jag är tacksam för att jag litar på mig själv och min magkänsla. Kram 🖤

1 2 3 5
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram